I år 2021 är det 100 år sedan det som idag kallas för den allmänna och lika rösträtten infördes. 1921 var första valet då kvinnor fick rösta i riksdagen. Ett stort steg för demokratin och jämställdhetskampen. Men hur långt hade vi egentligen kommit och vart står vi idag?

Det var under 1800-talet som kvinnlig rösträtt först började diskuteras i Sverige. Under den här tiden bildades föreningar och rörelser som blev startskottet för den demokratiska utvecklingen.

Dokument från De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Föreningens första protokoll från 1903 undertecknat av Anna Lindhagen och justerat av Emilia Bromé, ordförande, Frigga Carlberg och Gertrud Adelborg.

1884

Detta året kom den första motionen för kvinnlig rösträtt till rikstagen detta av mannen Fredrik Theodor Borg som var en tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt. Han sägs ha inspirerats av sin fru Kristina Borg som själv var ordförande för helsingborgsavdelningen av ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”. På den tiden var det viktigt att alliera sig med män för att kunna få inflytande och påverka och det är möjligt att det var precis vad Kristina gjorde.

Motionen blev nedröstat och utskrattad i riksdagen denna gången men det var en start.

1912

1918

Ett extrainkallad riksdag beslutar 1918 att vid nästa riksdagsval ska allmän och lika rösträtt gälla. Kvinnor ska för första gången få rösta och även bli valbara till riksdagen.

1919

Första grundlagsbeslutet kommer 1919. Eftersom rösträtt regleras i grundlagen behöver detta beslut fattas i två riksdagar.

Elin Wägner inför de 30 banden med 350 000 underskrifter som samlades in 1913–1914 till stöd för kvinnlig rösträtt.

Kvinnlig rösträtt!
På våren 1921 röstat grundlagsbeslutet igenom för andra gången av en ny riksdag och kvinnlig rösträtt blir beslutat. Samma år på hösten röstar kvinnor för första gången, efter en lång kamp, i riksdagsvalet. En stor seger efter en lång kamp, och ett viktigt steg i jämställdhetskampen.

En ska dock komma ihåg att det fortfarande inte var alla som fick rösträtt denna dagen många minioritetsgrupper fick fortfarande inte rösta, exemplvis samer och romer.

1938

År 1938 infördes den första abortlagen i Sverige. Det var dock fortfarande olagligt och straffbart att göra abort men för första gången finns nu tre undantag:

Medicinska skäl, exempelvis om graviditeten innebar allvarliga risker.

Humanitära skäl, till exempel efter en våldtäkt.

Rashygieniska skäl, utifrån dåtidens idé om att det var viktigt att förbättra befolkningens ”genetiska kvalitet”. Detta skäl kunde användas om den gravida eller hennes partner bar på en allvarlig sjukdom eller ansågs vara psykiskt sjuk. Ofta medförde ingreppet också en tvångssterilisering.

1939

Trolovning, giftermål, graviditet eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Tidigare var dessa anledningar till att kvinnorna kunde få sparken..

Personal vid Maria Alberts sjukhus i Trollhättan. Bildkälla: Innovatums bildarkiv.

1945

De som gått i personlig konkurs eller får ekonomiskt stöd så kallad “fattighälp” får rösträtt år 1945.

1947

Året 1947 blir Karin Kock den första kvinnan i regeringen. Kvinnor som är anställda av staten får rätt till lika mycket lön som männen. Karin Kock var den andra kvinnan i Sverige att disputera i ämnet nationalekonomi, detta gjorde hon år 1929. Kock tilldelades en personlig professorstitel av regeringen år 1945 efter att hon i 8 år suttit som tillförordnad professor.

1948

FN:deklarationen om mänskliga rättigheter

Efter andra världskriget började många länder samarbeta i Förenta nationerna, FN. De skapade FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna där de tillsammans skrev ner vilka rättigheter som är viktiga. Deklarationen fungerar som en global vägledning för frihet och jämlikhet, och som skyddar varje persons rättigheter över hela världen. Den definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är och togs fram av den dåvarande kommissionen för mänskliga rättigheter under ledning av Eleanor Roosevelt. För första gången hade världen en överenskommelse som såg alla människor som fria och lika, oavsett kön, hudfärg, religion och annan trosuppfattning, eller andra egenskaper.

1951

År 1951 utökas religionsfriheten och ger svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan, utan att gå in i ett annat godkänt samfund.

1958

År 1958 bildas Kvinnohistoriskt arkiv dels för att man ville synliggöra kvinnors historia och dels för att det var svårt att hitta det material som handlade om kvinnor på biblioteken. Det grundades av Eva Pineus, som var ordförande i Fredrika Bremerförbundets Göteborgsavdelning, samt Rosa Malmström och Asta Ekenvall som båda var bibliotekarier vid Göteborgs universitetsbibliotek.

1960

Lika Lön
På 1950-talet fanns det fortfarande en speciell lista med
kvinnolöner för olika yrken. Frågan skulle lösas av arbetsmarknadens parter, det vill säga i avtal mellan arbetsgivare och fackförbund. År 1960 kom LO och arbetsgivarna överens om att de speciella kvinnolönerna skulle avskaffas. Tio år senare kom en liknande överenskommelse för privatanställda tjänstemän. Men de flesta kvinnor berördes inte av rätten till lika lön för lika arbete, eftersom kvinnor och män ändå arbetade i olika yrken. De flesta kvinnor arbetade inom kvinnodominerade yrken och lönesattes enligt andra bedömningar. Ett förhållande som till stora delar fortfarande råder i dag

GKN-00229: Inflyttning till nya kontoret. Februari 1956. Ur GKN Aerospace Sweden AB:s historiska bildarkiv.

1964

P-piller godkänns
I Sverige godkänner Medicinalstyrelsen preventivmedlet 1964 men redan efter ett år får man in rapporter om biverkningar. Ända in på 60-talet var det en social skam att bli med barn om man inte var gift. Det var olagligt och mycket riskfyllt att genomgå en abort. Illegala aborter blev ett argument för p-pillret.

1971

Sambeskattning avskaffas
År 1971 infördes särbeskattning, en inkomsträttslig term som anger att en person beskattas utan hänsyn till någon annan persons inkomstförhållanden. Detta innebar att gifta kvinnor blev ekonomiskt självständiga individer, och kvinnornas självklara rätt att försörja sig själva tog ett stort kliv framåt.
Tidigare hade kvinnornas inkomst lagts på toppen av mannens (sambeskattning) och skattemässigt blev det inte så mycket kvar av kvinnans inkomst. Den gifta kvinnan kom därmed i beroendeställning.

1972

1972 blir Sverige det första landet i världen som erbjuder möjligheten att ändra juridiskt kön efter utredning.
Samma år började även behandling med hormonterapi och kirurgi att erbjudas i Sverige. Det är dock fortfarande krav på att sterilisera sig vid byte av juridiskt kön...


Samma år blir Jämställdhet ett eget politikområde.

Delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män instiftades och Sverige har sedan dess haft jämställdhetspolitik som särskilt politikområde.

1974

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nullam porttitor augue a turpis porttitor maximus. Nulla luctus elementum felis, sit amet condimentum lectus rutrum eget.

1975

På 1970-talet var rätten till självvald abort ett av de krav som drevs mest aktivt av kvinnorörelsen och många av de etablerade kvinnoorganisationerna engagerade sig. I Sverige har vi sedan 1975 rätt till fri abort enligt lag. Detta innebär att en kvinna kan besluta sig för att göra abort till och med den artonde veckan av sin graviditet, utan att behöva uppge varför hon vill göra aborten. För senare aborter krävs särskilt tillstånd.

Demostrationer i USA 2020.

1976

1976 ändrades reglerna för de kommunala valen. Sedan dess kan även personer utan svenskt medborgarskap rösta, om de har bott i kommunen minst tre år. I riksdagsvalet är dock kravet på svenskt medborgarskap kvar.

1979

1979 tas homosexualitet bort ur Socialstyrelsens register som en sjukdom. I augusti 1979 ringer ett antal hbt-aktivister till Försäkringskassan och sjukskriver sig, för att visa på det bisarra i att homosexualitet klassas som en sjukdom. De vill ha ersättning för att stanna hemma från jobbet.Cirka 30-40 aktivister satte sig i trappan utanför Socialstyrelsen med banderoller och slagord som ”Vi är arga inte snälla, vi är homosexuella. Nu ska sjukdomsstämpeln bort, annars blir processen kort”.

Det är också året då Kvinnokonventionen The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) antas 1av FN (Förenta Nation) och Sverige var ett bland de första länderna i världen att ratificera den år 1980. Trots detta, gäller den fortfarande inte som svensk lag, vilket innebär att den inte har samma status som andra svenska lagar. Målet med kvinnokonventionen är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater som antagit konventionen garantera att kvinnor och män har samma rättigheter.
Konventionen antogs av 189 medlemsstater i FN, men det är också konventionen som flest länder protesterat emot. Cirka 60 länder har protesterat sig mot hela eller delar av innehållet inom områden som reproduktiv hälsa, rätten att bestämma över sin kropp, barnafödande, preventivmedel och sexualitet samt avskaffandet av diskriminering inom äktenskap och familjelivet.

1985

Andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen överstiger för första gången 30 procent av ledamöterna.

Riksdagen avskaffar omyndig förklaringen år 1989 vi får lika och allmän rösträtt på riktigt.
Nu kan en person inte längre bli omyndigförklarad. Tidigare har en domstol kunnat besluta att en person som uppnåtts myndighetsåldern ska förklaras omyndig. Först nu får alla medborgare över 18 år rösträtt vilket innebär 74% av befolkningen

1991 får Sverige sin första kvinnliga talman Ingegerd Troedsson (1929–2012) det är också året en ny jämställdhetslag träder i kraft.   Jämställdhetslagens uppgift var att ge stöd så att kvinnor och män hade samma villkor i arbetslivet. Den innebar bland annat att arbetsgivare skulle arbeta för jämlikhet på arbetsplatsen och att diskriminering både direkt och indirekt förbjöds på grund av kön. Det fanns också förbud i lagen mot sexuella trakasserier.

1994

40% kvinnor riksdagen
Kampanjen Varannan damernas i valrörelsen bidrar till att över 40 procent av de invalda riksdagsledamöterna är kvinnor.

50% 50%

Stockholm Pride arrangeras för första gången.
Pridefestivalen firas på flera platser världen över, till minne av Stonewall upproret i New York sommaren 1969, där HBTQIA personer slog tillbaka mot polisen. I Sverige hölls den första pride-demonstrationen i Örebro den 15 maj 1971 av en lokal förening (Gay Power Club) där ett av kraven var "att två av samma kön skall få gifta sig med varandra". RFSL Stockholm, Lesbisk Front, Homosexuella socialister och RFSU anordnade den 3 september 1977 Homosexuella frigörelsedagen och året därpå anordnades en manifestation med samma namn. Från 1979 blev namnet Homosexuella frigörelseveckan, vilken senare bytte namn till homoveckan, och övergick under 1980-talet till att bli en bredare folkfest.

Tel Aviv Gay Pride Parade 2015

2006

År 2006 startar Tarana Burke rörelsen och begreppet metoo som ett sätt för kvinnor att kunna stå upp för sig själva om de blivit utsatta för sexuellaövergrepp eller trakasserier. Metoo skulle också fungera som ett sätt för att synliggöra hur många kvinnor som utsätts och på så sätt visa för kvinnor och flickor att de inte är ensamma. Det är dock först 2017 som rörelsen får riktigt spridning detta när skådespelerskan Alyssa Milano bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too", för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor.

2008

Diskrimineringslagen (och DO blir en)
2008 antas en ny diskrimineringslag den ersätter nu den tidigare jämställdhetslagen och andra diskrimineringslagar. Samtidigt slås de fyra diskrimineringsombuden JämO, HomO, HO och DO samman till en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO.

2009

Flera saker händer under året 2009. Könsidentitet och uttryck blir en diskrimineringsgrund. Vilket innebär ett stärkt skydd enlig lag. Transvestism räknas inte längre som en psykisk störning. Namnlagen ändras också och blev könsneutral. Alla myndiga personer får heta vad de vill, oavsett kön. Äktenskapslagen blir också könsneutral. Vilket innebär att en person i ett olikkönat par som byter juridiskt kön inte behöver skilja sig. Samkönade äktenskap blir den 1 maj lagliga detta år.

2013

Tidigare har könsbyte i Sverige visserligen varit lagligt men med ett stående krav på sterilisering. År 2013 tas detta kravet bort vid könsbyte.

2018

Året 2018 införs en ny lagstiftning - samtyckeslagen

Enligt lagen blir det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation. Lagen bygger på frivillighet och samtycke och nu ingår även begreppet oaktsam våldtäkt vilket innebär att domstolen kommer bedöma om det är så att personen borde förstått att den andra inte gett samtycke.

Samma år bildas även Sveriges Jämställdhetsmyndihet.

2020

Massiva protester bryter ut världen över med start i USA som en reaktion på de våld och den diskriminering som svarta utsätts för. Även i Sverige organiseras protester och många vittnar om orättvisor. Aysha Jones startade Black Lives Matter-Sweden och i deras första digitala demonstration deltog 1,3 miljoner människor redan första dygnet.